I dagsläget bedrivs neurokirurgi i Sverige mestadels i offentlig regi, men privata utförare av degenerativ spinal neurokirurgi finns i flera regioner. Avancerad intrakraniell och spinal neurokirurgi utförs dock enbart vid neurokirurgiska kliniker vid universitetssjukhusen i Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå, Göteborg, Lund och sedan 2022 i Örebro. Årligen utförs ca 10 000 neurokirurgiska operationer i landet.
Svensk neurokirurgi har alltjämt en framstående internationell ställning. De viktigaste områdena inom den moderna neurokirurgin är hydrocefalus, hjärntumörer, vaskulära sjukdomar, neurotrauma, spinal neurokirurgi, funktionell neurokirurgi och barnneurokirurgi.
Hydrocefalus (vattenskalle) behandlas idag framgångsrikt med shuntoperation eller titthålskirurgi.
En vanlig sjukdom som behandlas inom neurokirurgi är hjärntumör. Cirka hälften av hjärntumörerna är benigna och därför möjliga att framgångsrikt behandla med ett eller flera kirurgiska ingrepp. övriga tumörfall har varierande prognos, men den neurokirurgiska behandlingsinsatsen är ofta avgörande för att fastställa diagnos och därmed initiera ett fortsatt multidisciplinärt omhändertagande.
Vaskulära sjukdomar, främst intrakraniella aneurysm och arteriovenösa kärlmissbildningar, liksom spontan hjärnblödning, är en stor diagnosgrupp.
Neurotrauma, främst skallskador, är en annan stor patientgrupp där den neurokirurgiska behandlingen ofta är livsavgörande. Spinal neurokirurgi omfattar operation av ryggmärgens och spinalkanalens sjukdomar. Degenerativ ryggsjukdom med påverkan på ryggmärg och nervrötter dominerar, men andra sjukdomar är spinala intramedullära och extramedullära tumörer, liksom kärlmissbildningar och infektioner.
Funktionell neurokirurgi syftar till att påverka, oftast hämma, ett visst neurologiskt symtom. Exempel är operation mot motorikstörningar vid Parkinsons sjukdom, kirurgisk behandling av epilepsi, smärta och vissa psykiska sjukdomar. Operationstekniken varierar från öppen konventionell kirurgi till stereotaktisk kirurgi med inläggande av stimulerande elektroder m m.
Även om neurokirurgin naturligt är en del av de kirurgiska specialiteterna ser man allt tydligare att de neurokirurgiska behandlingsinsatserna utgör en integrerad del där många specialiteter och yrkesgrupper deltar inom den kliniska neurovetenskapens samverkan. Neuroradiologi, neuroanestesi, neurologi och neurorehabilitering utgör viktiga samarbetspartner och neurokirurgiska kliniker ingår numera ofta både i Sverige och utomlands centrumbildningar runt klinisk neurovetenskap.
Svensk neurokirurgisk forskning har alltid varit väl integrerad med den kliniska verksamheten och stått nära den mer grundläggande neurovetenskapen. Den experimentella neurokirurgiska forskningen utnyttjar ofta olika djurmodeller för hjärntumör, trauma, hjärnblödning m m. Den kliniska forskningen och utvecklingsarbetet har fokuserat på forskning för att förbättra diagnostik och behandling med hjälp av ny utrustning och tekniker. Inom Sverige dominerar för närvarande forskning om neurotrauma och neurovaskulära sjukdomar men väsentlig forskning sker även inom andra områden, inte minst hjärntumörer.
Källa
Inledning till målbeskrivningsboken i neurokirurgi och Läkartidningen. 2023;120:22160
Läkartidningen publicerade i januari 2023 ett Temanummer om Neurokirurgi, med artiklar om de flesta områden inom Neurokirurgi författat av Neurokirurger från landets alla Universitetskliniker. Klicka på bilden för att komma till Temanumret eller länkar vid de olika neurokirurgiska områdena ovan.